Dä börj å skymm
häri küja
häri Storingbärjä
görning räppen
börj düm komma
Mya
düm sjong
då düm komm
då gå itt göra så dühal
mya sjong
sä åll hör
Skätahåggara ligg å kast
sä
på briskän.
Tellslut ärä en,
süm ritt opp sä å rål
hörji KÄRRA
Vi klä tå oss nakän
ållihop
å mätt düm JÄVLA!
Men, -----
då vi tänkt ättä förstå vi ju
att dä ä omöjlit
dä ä no bährä
å lur in sä ti trasän
å vänt på maran
då dä bär iväg tell skogs.
Vi ä itt presis utvilä
då vi ta ätt svansn´
yxa å bärkspada
å ge oss på risgränen.
Hänrän ä sonrevä tå
bhärken
å sprücken å on
Ja sä gå ju dähgan
i ett evinnerlit slit.
På lördas maran
gå jä ut i köjsvählan
hiti matlåa
å ta in sistä kürbitn´
då ja kom in ärä nagän
süm säg.
Hürdu!
Han holl på vähra färdi flyg,
ähn dähn nu.
Ja, kürvbitn´ va ju grörn
å brano langhåri.
Men, jä behövd ju itt titt
ätt datummärkningen
häll sistä förbrukningsdag
på den tin
sä jä kärvä ti panna å åt.
särn for vi fell skogs
å jol sistä öfta för veckän.
På aftan
feck vi då äntligän
gå till byss
hongri å trött
svettbränt å gangsår
men ändå gla
för då va ju
"ÄNTLIGEN HOLJA"
TOR WIKSTRÖM, HÖGLAND